Nu kan tydligen övervikt orsakas av en dålig relation till ens mamma. Men i mina ögon känns det som att forskningsresultatet är lite långsökt. De har kollat bebisars relation till mamman, o har sen försökt räkna ut barnens risk för övervikt i 15-årsåldern. Eller är det jag som har missförstått? Eller är det verkligen så att forskarna kan se in i framtiden? Visserligen kan man kanske räkna ut eventuella risker, men så definitivt, det känns konstigt. Sen älskar jag sista meningen också. "Troligtvis tröstäter barnen i stället för att hantera stressen, tror forskare". De tror att barnen troligtvis kommer att göra det. Fint. Det kan inte vara något annat/mer som påverkar barnens "stresshantering" i form av tröstätning? Kanske hur föräldrarna ställer sig till mat som tröst/lugnande/belöning osv? O är det verkligen säkert att den dåliga relationen till mamman höjer stressnivån? Det kan ju vara så att den dåliga relationen förbättras också...
Sen undrar jag var papporna håller hus. Är det inte lika stor risk o bli överviktig om man har dålig relation till sin pappa? För jag har då bra relation till mamma, dålig till pappa, o är väldans överviktig. Inte för att jag skulle få för mig o skylla på det, men om relationen till mamman påverkar borde ju även relationen till pappan påverka. Eller helt enkelt relationen till närmaste anknytningsperson.
Jag borde ge mig på o leta upp den här studien faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar